Efter att ha skrivit lite om hjälpmedel på gymmet så slog det mig att jag inte hade skrivit om skor!
Tillbaka till skrivbordet, eller kanske tangentbordet snarare.

Så vad ska man ha för skor på gymmet? Det är faktiskt inte så svårt som man kan tro.
Nu pratar jag alltså bara om vilka skor man ska ha när man lyfter vikter, vad du har för skor när du står på bandet eller vad du nu gör, det bryr jag mig inte om.

Bra skor:

  • Tyngdlyftningsskor (kallas även OL-skor, lyftarskor, eller böjskor)
  • Skor med platt och hård sula, som Converse Chuck Taylors, brottarskor, eller vilken sko som helst med hård och platt sula.
  • Inga skor. Utan skor så blir ju golvet din sula, och förutsatt att golvet är hård så går detta jättebra.

Dåliga skor: 

  • Alla skor med mjuk sula. Bästa exemplet är löparskor.

Anledningen till detta är enkel, risken för skador ökar avsevärt i takt med att du lyfter tyngre och tyngre.
Säg att du gör ett marklyft eller en knäböj, du har kanske 200kg på stången. Säg då att du skiftar vikten lite till utsidan eller insidan av foten.
Ajaj i fotleden! Eller i knäleden, eller i höftleden, eller i ryggen.
Du kan åka på diverse olika muskelskador och skador på leder och skelett av att sulan på din sko helt plötsligt ger vika, och din fot vinklas utåt eller inåt.
Att lyfta med mjuka skor är precis som att lyfta på ett mjukt golv. Låter det som en bra idé att stå och lyfta tunga vikter på ett golv av medelmjukt gummi?

Tyngdlyftningsskor

Tyngdlyftarskor är egentligen kort och gott en stabil sportsko med en stenhård sula där hälen är högre än tårna.
På bilden längst upp kan ni se Nike och Adidas nyaste modeller. Skon till vänster (Nike) är den skon jag använder, och det är Nike Romaleos 2.
Som ni kan se så är dom klart bredare än Adidas, och även lite ”högre”, vilket är bra för mina korta och breda fötter.
Om man vill ha en utav dessa modellerna så får man räkna med att punga ut över 2000kr, och det är väldigt förståeligt att de flesta som inte tävlar i tyngdlyftning vill lägga det på ett par skor.
Det finns gott om billigare modeller för 500-1500kr som fungerar precis lika bra.

Syftet med klacken på dessa skor är att ge fotleden lite mer spelrum genom att höja upp hälen.
Vad detta gör är att det låter dig skjuta fram dina knän längre, och sitta ner djupare, med höften närmare tyngdpunkten (fötterna du står på).
Detta är en väldigt stor fördel i övningarna ryck och stöt, alltså det tyngdlyftare tävlar i.

När?

Man kan säga att det är en fördel i alla övningar som kräver viga fotleder och där du vill att knäna ska gå långt framåt. T.ex. Knäböj, frontböj, frivändningar, och en del annat.
Beroende på teknik så ser man därför väldigt ofta styrkelyftare knäböja i tyngdlyftningsskor, men detta är individuellt.

I övningar som t.ex. marklyft så vill du däremot inte höja upp hälen. Tvärtemot så vill du ha både häl och tå så nära golvet som vanligt, det är därför de flesta helt enkelt tar av sig skorna när det är dags för marklyft.

Samma regel gäller här som för övriga tillbehör. Om du vet att dina fotleder behöver jobbas på, då ska du fortsätta att jobba på dom även om det blir bättre när du har skorna på dig.
Det är lätt att tro att man har löst problemet bara för att det blir bättre när man tar på skorna. Men bra kan bli bättre, och bättre kan bli ännu bättre.
Rörlighet i fotlederna är någonting som ofta förbises, för att det är så lätt att kompensera på olika sätt.
Jag kommer troligtvis att skriva ett inlägg om just fotleder lite senare.

Tyngdlyftarskor in action. Det är lätt att förstå varför man gärna har lite extra rörlighet i fotleden i ryck.