Man får ofta höra det ena och det andra om kontakt när man styrketränar.
Vissa säger att kontakt är helt onödigt, andra säger att man alltid ska söka kontakt när man tränar, och att det är jätteviktigt.
Jag tänker därför ge min syn på vad som är vad gällande kontakt.

Vad är kontakt? 
Kontakt kan man säga är något man får när man känner att en viss muskel jobbar i en viss övning.
Säg att du kör chins, och verkligen känner att du använder dina lats ordentligt, då har du kontakt i latsen.
Du använder alltså din hjärna för att koppla in en viss muskel maximalt, och får feedback genom att du känner att den jobbar.
Jag skulle alltså vilja säga att kontakt egentligen handlar om att med sitt medvetande använda avsedd muskel i så stor utsträckning som möjligt, inte att det ska ”bita” eller ”bränna” i någonting. Mind-muscle connection kallar man detta på engelska.

Är kontakt viktigt? 
Egentligen inte. Kontakt i sig är bara en känsla, och behöver inte ens per automatik betyda att muskeln jobbar hårt.
Jag har t.ex. aldrig fått bra kontakt i mina biceps. Om jag nu skulle få för mig att träna en isolationsövning för biceps, så får jag ändå ingen bra kontakt, men jag vet ju med all säkerhet att det bara är biceps som jobbar. I ett sådant läge så hade kontakt inte spelat någon roll, jag vet ju vad det är som jobbar oavsett, det är ju en isolationsövning.
Men bara för att känslan i sig inte är viktig, så kan det fortfarande vara vettigt att söka bra kontakt i övningarna.
Främst bodybuilders har i det stora hela förespråkat detta i flera årtionden. Kanske är det en seglivad tradition som kanske borde bytas ut, eller så är det så att man helt enkelt vet att det fungerar.

För er som tränar för muskelvolym – storlek, så kan kontakt vara viktigt. Om ni tränar chins, så är ert mål främst att sätta stor belastning på era lats. Då kan det vara en god idé att med sin hjärna, försöka koppla in latsen till så stor grad som möjligt – det är det här som kallas att söka kontakt.
Men tänk på detta: bara för att det känns mycket, så behöver det inte betyda att muskeln jobbar så hårt som den kan, och det behöver definitivt inte betyda att du maximerar dina resultat.
Tvärtom i vissa fall! Att bara lalla runt i cablecrossen får att känna att det ”bränner” eller ”biter” i tuttarna är inte lika bra som att göra 10 reps på 100kg i bänkpress, oavsett hur mycket du känner att det biter.
Men när du kan göra dina 10:or i bänk på 100kg, och medvetet accelerera upp vikten genom att ta i med bröstmusklerna, då är du inne på någonting.

Om ditt mål är styrka, så är det här inte viktigt på samma sätt. Då bryr du dig inte direkt om var det känns, dina mål är att böja 200kg, marklyfta 250, bänka 150, o.s.v, inte att prickskjuta olika muskler när du knäböjer och pressar.
Men jag ser en fördel även här.
Om min tränare säger åt mig att spänna upp ryggen, eller att hitta draget i baksida lår och rumpa, i ett av mina lyft. Då är det bra att ha tränat upp nervbanorna mellan hjärna och muskel, för då kan jag lätt spänna det jag behöver spänna, det sitter automatiskt.

Hur lär man sig att få bra kontakt? 
Ett av de första tipsen jag verkligen tog till mig inom träning, var att lära mig hur man ska spänna sina muskler.
”Om du inte kan spänna dina muskler ordentligt utan vikt, så kan du aldrig göra det ordentligt med vikt.”
Mannen jag tog detta tipset av, vill jag minnas från början lärde sig av Johan ”Plexus” Oldenmark, en av Sveriges bästa byggare någonsin.
Det jag gjorde var att jag, varje dag, övade på att spänna dom muskler jag tränade, i olika vinklar. Posering kan man träna.
Samma sak fick Marcus göra när han började träna. Ett fåtal har sagt att ”dom tränar ju inte, dom står ju bara och spänner sig”, men det fanns en tanke bakom.
Så det är mitt råd för er som vill lära er att kontrollera era muskler. Gå och spänn era muskler en och en – mellan set, efter passet, och hemma. Sätt armen i olika vinklar, och jobba på att spänna era lats, bröst, o.s.v.
Sitt och hoppa med era bröstmuskler. Båda samtidigt, en i taget, i takt till musiken (japp).
Till slut så kan man bli så duktig att man kan spänna en del av en muskel mer än en annan. Jag kan det inte längre, men förr kunde jag spänna övre eller undre bröst mer än resten, eller spänna utsidan/insidan av quadriceps mer än resten, o.s.v.
Det kanske inte direkt är nödvändigt, troligtvis inte, men efter ett tag så blir din hjärna medveten om dina muskler på ett helt annat sätt, och detta kan man utnyttja i sin träning.

Min summering
Min summering av detta är att det är en väldigt god idé att lära sig kontrollera den kropp man använder på gymmet, och lära sig känna när en övning ger belastning där den ska.
Men tänk inte alldeles för mycket på det, det är inte känslan i sig som är viktig, den kan bara användas som feedback, och måste alltid blandas med lite klokt tänkande.
Även om ditt mål bara är att vara stark så tror jag att det kan vara en god idé även för dig, om än inte lika viktig.